Hur påverkar vindkraftutbyggnaden konsumenternas elkostnader?

Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 4 öre/kWh (inklusive elhandlarens påslag) för att öka andelen förnybar el i Sverige. Cirka 50 procent går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft och 30 procent till vindkraft. Av inbetalade cirka 4 öre/kWh går inte mer än drygt 1 öre/kWh till vindkraften. Utbyggnaden av vindkraft bidrar till sänkta elpriser vilket gör att totalkostnaden för konsumenten minskar.

Enligt ett räkneexempel av Energimyndighetens tidigare generaldirektör Tomas Kåberger blir de totala kostnaderna för elcertifikat, vid en utbyggnad av ytterligare 10 TWh vindkraft, cirka 40 miljarder under 15 år. Samtidigt beräknas elpriset minska för konsumenterna med mer än 50 miljarder.[10]

Läs mer på: Energimyndigheten, Elcertifikatsystemet 2010
Debattartikel av Tomas Kåberger i Ny Teknik, 2011-01-19

 

 

Hur påverkas min fastighets värde om det byggs vindkraft i närheten?

Konsultföretaget ÅF har på uppdrag av Svensk Vindenergi tagit fram rapporten Vindkraft i sikte, som studerar vindkraftens påverkan på fastighetspriserna. Studien har samlat in uppgifter om cirka 42 000 försäljningar av småhus inom 5 kilometer från 120 nya vindkraftanläggningar som driftsattes mellan 2001 och 2007.
Av studien framgår att prisökningen på småhus mellan 2000 och 2009 har varit cirka 100 procent räknat på genomsnittligt försäljningspris.
Om utbyggnaden av vindkraft skulle leda till sänkta värden för småhus nära vindkraftetableringarna borde prisökningen vara lägre i närområdet men studien visar inget sådant samband. Tvärtom har genomsnittspriset för de småhus som ligger inom 5 kilometer från nya vindkraftetableringar stigit betydligt mer än riksgenomsnittet (cirka 133 procent) eller i ungefär samma takt som i referensområdena inom berörda kommuner. [14]

Läs mer på: Svensk Vindenergi, Vindkraft i sikte, 2010

 

 

Hur ofta producerar vindkraftverken el?

Vindkraftverk producerar ingen el när det blåser för lite (cirka 3-4 meter per sekund). När det blåser för mycket (över 25-30 meter per sekund) stängs de av säkerhetsskäl av. På den höjd vingarna sitter är det sällan vindstilla och höga vindhastigheter är också ovanliga. Ett vindkraftverk kan leverera el, i varierande grad, under cirka 90 procent av årets timmar. I ett normalt vindläge producerar ett modernt vindkraftverk ungefär 2 800 MWh/MW/år. På hösten och vintern när elen behövs som bäst, är produktionen av vindkraft också som störst.[4]

Läs mer på:
Energimyndigheten, Kärnkraft nu och i framtiden, ER 2010:21, juni 2010

 

Hur stora subventioner får vindkraften i Sverige?

Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Energimyndigheten tillhandahåller däremot ett pilotstöd ”Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan” för utbyggnad av vindkraft. Summan för stödet är 70 miljoner kronor per år under perioden 2003-2012, totalt 700 miljoner kronor.[11] Här ingår även 70 miljoner som Naturvårdsverket erhållit för studier av vindkraftens miljöpåverkan. Stödet är bland annat till för att vindkraft ska kunna byggas i vissa typiskt besvärliga områden, till exempel i skog, och erfarenheter från projekten ska redovisas öppet. Syftet är att göra vindkraften billigare i framtiden.
Utöver detta direkta stöd till vindkraften stöds all förnybar elproduktion genom elcertifikatsystemet med omkring 20 öre/kWh (genomsnitt mars 2011-mars 2012). Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv.

Läs mer på: Energimyndigheten, Vindpilotprojekt

 

Är vindkraft dyr eller billig?

I dagsläget är vindkraften en av de billigaste förnybara energiteknologier som finns. I jämförelse med andra alternativ är vind-elen mycket konkurrenskraftig.

Externa kostnader är till exempel hantering av avfallsprodukter, utvinning och transport av råmaterial eller kostnader till följd av miljöförstöring. Kostnaderna för fossila bränslen, kol, gas och olja ökar i takt med att tillgången minskar. Kärnkraft genererar avfall som måste hanteras varsamt upp till 100 000 år. Kärnkraften bär dessutom idag inte sina riskkostnader fullt ut då staten vid en olycka tar den absoluta merparten av denna kostnad. Vindkraft, tillsammans med sol- och vattenkraft, är de enda energislag med gratis råvara.
Vinden är gratis, transporterar sig själv och fri från miljöskadliga utsläpp.

 

Vad är det svenska elcertifikatsystemet?

Elcertifikatsystemet, som pågår till och med utgången av år 2035, ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Det är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige.

Priset på elcertifikaten bestäms på en konkurrensutsatt marknad av samspelet mellan utbud och efterfrågan. Under 2010 fördelades elcertifikat till biobränsle 61,8%, vindkraft 19,3 %, vattenkraft 14,5% och till övriga energislag (sol, våg, geotermisk, torv) 4,4% av elcertifikaten. Denna kostnad läggs på elräkningen. Systemet finansieras genom att alla elförbrukare via sin elräkning betalar in en ”miljöavgift” på ca 5-7 öre per kWh. Vindkraftens tilldelning på 19,3 % betyder att ca 1-1,5 öre per kWh är förbrukarens stöd till vindkraften. Motsvarande siffra för biobränsle är 3-4 öre per kWh.

Läs mer på: energimyndigheten.se